Hur fungerar en bilfärja
•
Vägfärja
- Denna artikel handlar om båttypen. För bilfärjelinjer, se Bilfärja.
En vägfärja är en mindre typ av bilfärja, som används på kortare sträckor, och ersätter vägen över vatten där annan förbindelse saknas. Om det byggs en fast förbindelse, exempelvis en bro eller tunnel, blir vägfärjan då oftast överflödig och läggs ner.
Vägfärjan är främst avsedd för transport, och saknar exempelvis passagerarhytter, lekrum, dansrestauranger och affärer. Under resan sitter man oftast kvar inuti bilen eller bussen, något som efter Estoniakatastrofen den 28 september1994 inte längre är tillåtet på flera större bil- och tågfärjor.
Finland
[redigera | redigera wikitext]I Finland finns det färjor både i skärgården och i älvar och insjöar.
Juridiskt delas färjorna upp i vajerfärjor (linfärjor) och fritt gående färjor.[1]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige är det normalt Trafikverket Färjerederiet som ansvarar för trafiken med vägfärja.[2] Den säsongsöppna
•
Se upp för linfärjan!
– Vi som kör yrkesmässigt vill påminna sommarskeppare att hålla avstånd till vägfärjorna. Var rädd om dig själv och din båt, säger Thomas Elwinger, som arbetar med säkerhet i Färjerederiet.
Varje sommar inträffar incidenter då fritidsbåtar kör för nära färjor.
– Att uppleva ett sjöhaveri är inte roligt, vare sig för den som firar semester eller för vägfärjans kapten. Det ger dessutom stopp i trafiken för de som färdas på land. säger Thomas Elwinger.
Inför sommaren har Färjerederiet tagit fram en affisch i A4-format om linfärjor och hur de fungerar. Affischen är lämplig att sätta upp på båtklubbar och anslagstavlor. Den går enkelt att ladda ned på Trafikverkets webbplats.
En linfärja drivs fram och styrs av stålvajrar som ligger i vattnet mellan färjelägena. Det ger en viss begränsning i linfärjans manöverutrymme. Har färjan väl börjat gå är stoppsträckan lång och det finns inga möjligheter att väja. Båttrafik som passerar färjeleden kan därför inte gå nära
•
Linfärja
En linfärja (även kabelfärja eller vajerfärja[1]) är en färja av RoRo-typ främst för person- och fordonstransporter över mindre vatten.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Färjan styrs av en eller två linor, eller mer bestämt kraftiga stålvajrar som ligger i vattnet mellan de två färjelägena, uppspänd i kraftiga betongfundament bredvid dem. Internationellt förekommer även kätting som styr- och drivlina, främst över vattendrag som är eller kan beskrivas som en kanal. Färjans motor arbetar sig åt ena eller andra hållet med hjälp av linan, och har således inget roder för att ändra färjans riktning.
Fördelen är att färjans konstruktion kan göras enklare. Enligt Trafikverket Färjerederiet kan upp till 65 procent av bränslet sparas in, och därmed motsvarande mängd koldioxidutsläpp.
Nackdelen är att färjelägena måste ligga någorlunda mitt emot varandra. Likaså får avståndet mellan dem inte vara för långt. Ytterligare en nackdel är att fartygstrafik s