Hur klarar sig fjällräven
•
Fjällräv
Fjällräv (Vulpes lagopus) är en art i familjen hunddjur som förekommer i Arktis och angränsande områden.
Taxonomi
[redigera | redigera wikitext]Fjällräven placerades tidigare i det egna släktetAlopex (Kaup, 1829), men placeras idag i släktet Vulpes, tillsammans med bland annat rödräven.[1][4] Fjällräven kallas också för polarräv.
Det gamla släktnamnet Alopex är det grekiska ordet för räv. Artepitetet är bildat av de grekiska orden lagos (hare) och pous (fot).[5]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Fjällräven har en kroppslängd som mäter 50–85 cm och en svans på 28–55 cm. Dess mankhöjd är 28 cm och den väger 3–8 kg.[6] Öron, nos, ben och svans är kortare än hos rödräv, och vinterpälsen är tjockare.[7] Fjällräv förekommer i åtminstone två färgvarianter. Den ena är sommartid brungrå på huvud, rygg och benens utsidor, medan kroppssida, buk, benens insidor och det mesta av svansen är gråaktigt vit. Vinterpälsen är
•
Bra år för fjällräven
Fjällräven blir oftast bara 5-8 år gammal, knappt 3 dm hög i manken och väger i snitt 2,5-5 kg. Den lever i norra delen av världen och förutom i Sverige och Norge finns den även på Island, i Sibirien, på Svalbard och Grönland, samt i Kanada. Eftersom den är helt anpassad till livet i norr är pälsen väldigt effektiv och fjällräven klarar temperaturer ner mot 70 minusgrader. I Sverige och Norge äter den helst gnagare, men tar även fåglar. På andra håll klarar den sig helt på att äta fåglar och rester efter andra, större rovdjur som isbjörnar.
Fjällräven finns i minst två olika färgvarianter – en som är brungråvit under sommaren och helvit på vintern och en som är stålgrå och ibland kallas blåräv.
I dagsläget lever det enbart några hundra fjällrävar i hela Skandinaviens fjällkedja. På 90-talet var det ännu värre: då återstod bara ungefär 30 par. Det kan i sin tur jämföras med att det i slutet av 1800-talet fanns många tusen fjällrävar i Sver
•
Fjällräv
Den yviga svansen kan ha samma färg som ryggen eller vara lite mörk på översidan vid basen och i övrigt färgad som undersidan. Under vintern blir hela pälsen vit som en anpassning till den snötäckta omgivningen. Den blå räven är stålblå under vintern och mörkt brun under sommaren. Den mer ovanliga sandfärgade fjällräven som har samma färg året runt.
Hårbeklädda trampdynor och isolerande päls
Fjällräven är väl anpassad till det kalla klimatet och klarar temperaturer ner mot 40 minusgrader tack vare sina hårbeklädda trampdynor och sin tjocka, isolerande päls. Fjällrävens ben fungerar även som värmeväxlare när det är kallt, vilket innebär att blodet vid trampdynorna har en mycket lägre temperatur än blodet inne i kroppen.
Äter främst smågnagare
Fjällräven är allätare vars föda främst består av smågnagare, speciellt lämmel, men också ripor, hare samt ägg och fågelungar sommartid. Under sensommaren kan de även äta bär. Vintertid utgör kadaverförekomst närmast ett livsvill