Hur mycket stärkelse
•
Stärkelse
Stärkelse – den vanligaste kolhydraten
Stärkelse är den vanligaste kolhydraten och hittas i potatis, pasta, ris och bröd. Lär dig mer om stärkelse för att se hur den passar in i din kost.
Kolhydratkällorna är många och en stor grupp ämnen av varierande kvalitet. Socker är en sorts kolhydrat, och kostfiber en annan. Stärkelse är också en kolhydratkälla som bidrar med energi i kosten. Stärkelse hittar du i potatis, pasta, ris och bröd.
Idag diskuterar olika grupper huruvida kolhydrater är hälsosamt eller inte, men riktigt så enkelt är det inte. De flesta skulle exempelvis må bra av att äta mer kostfiberrik mat, men många skulle samtidigt behöva minska på sitt intag av tillsatt socker.
Snabba och långsamma kolhydrater
Ibland pratar man om snabba respektive långsamma kolhydrater med ett lågt eller hög
•
Stärkelse
Om Du har fått en varning om för mycket stärkelse i en måltid bör Du fördela om kraftfodret annorlunda i dagsransonen, eller införa fler måltider. Du kan även försöka ersätta kraftfodret med ytterligare grovfoder (Hö, hösilage, Betfor) av god kvalitet. Här nedan kan Du läsa mer om stärkelse och hur denna foderkomponent smälts i hästens tarmsystem.
Stärkelse i hästens dagsgiva
Stärkelse är en kolhydrat som finns i växters frö och rötter. till exempel i säd och potatis, och som fungerar som energireserv (näringsämnen) för växterna. Djur brukar i jämförelse huvudsakligen fett som energireserv. Stärkelse är den mest energirika delen av säden. I hästens dagsransoner kommer stärkelsen från spannmål och kraftfoderblandningar. Mängden stärkelse i havre och korn är ca 500 gram per kg (50% av vikten), och något högre i korn än havre.
Matsmältning av stärkelse hos hästar
Det är önskvärt att så mycket som möjligt av stärkelsen förbränns och absorberas i tunntarmen, eftersom den s
•
Stärkelse
Stärkelse, (C6H10O5), är en polysackarid[1][2] som är den vanligaste kolhydraten i födan. Det finns bland annat i potatis, bröd, pasta och ris. Stärkelse består av molekylkedjor av glukos som kan vara raka (amylos) eller grenade (amylopektin). När vädret är gynnsamt producerar växterna mer energi än vad de förbrukar; överskottet lagras då i form av stärkelse. Stärkelse kan brytas ned till glukosenheter igen med hjälp av enzymet amylas. Mellanprodukten i den reaktionen är maltos.
Glukosresterna är (liksom i maltos) bundna med så kallad α-bindning, till skillnad från cellulosa (och cellobios) som har β-bindning. Detta gör att polymerkedjorna i cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga och som nystan. Människan kan inte bryta ner cellulosa, då amylas endast bryter upp α-bindningar. Betande djur (kor, hästar etc) kan inte heller bryta ner cellulosa, men de bakterier som lever i deras matsmältningssystem tillverkar olika former av