Hur många arvsanlag

  • Vad är kromosomer
  • Homozygot och heterozygot
  • Vad är en gen

    • •

    Genetik

    Genetik, ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen. Alltsedan förhistorisk tid har människorna förbättrat husdjur och odlade växter genom att använda indirekt kunskap om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomman för att genomföra mer eller mindre systematisk avel. Men det vetenskapliga studiet av de genetiska mekanismerna tog sin början först med Gregor Mendel vid mitten av 1800-talet. Mendel kände inte heller till de grundläggande molekylära genetiska mekanismerna. Men genom systematiska kontrollerade experiment och noggrann statistik kunde han klarlägga generella principer för hur nedärvningen går till, till exempel att det som ärvs är ett antal enskilda särdrag, arvsanlag, som ärvs oberoende av varandra, det som senare kom att kallas gener.

    Genetiken tillhandahåller viktiga verkt

    •

    Ärftlighetsmönster, en översikt

    Ärftlighet

    Människokroppen är uppbyggd av flera miljarder celler. Inuti alla celler förutom de röda blodkropparna finns en cellkärna där arvsmassan (genomet) är lagrad i 46 kromosomer. De 46 kromosomerna indelas i 23 par. Kromosomerna i de 22 första paren kallas för autosomer eller autosomala kromosomer. De autosomala kromosomerna är identiska hos män och kvinnor. Det sista paret, köns­kromosomerna X och Y, bestämmer individens kön. Personer med kvinnlig kromosomuppsättning har två X-kromosomer, medan personer med manlig kromosomuppsättning har en X-kromosom och en Y-kromosom.

    Varje individ har fått hälften av sina arvsanlag från mamman och hälften från pappan. Det innebär att en kromosom i varje kromosompar är nedärvd från mamman och en från pappan. Könscellern

    •

    Frågor om hur vi beter oss

    Hänger utseende och personlighet ihop?

    Om ett barn är mer lik sin pappa än sin mamma till utseendet, är chansen då större att barnet också har ärvt mer av personligheten från pappan? / Mirjam

    Svar: Det är en intressant fråga som är långt ifrån klarlagd. Man ärver alltid lika mycket DNA från båda föräldrarna, men vilken kopia av respektive förälders dubbla anlag det blir som väljs är slumpmässigt. Därför kan det bli så att den ena föräldern råkar bidra med fler dominanta kopior som påverkar just utseendet och därför blir barnet mer likt (utseendemässigt) den föräldern. På samma sätt kan det vara med platser i arvsmassan som påverkar personlighet. Men om gener ligger nära varandra på kromosomerna så ärvs de oftast tillsammans. Detta skulle kunna leda till att barn som är mer lika ena föräldern till utseendet också har liknande personlighet. En annan möjlighet är att generna för utseende påverkar hur omvärlden bemöter oss, vilket i sin tur på