Hur beskattas kärnkraft
•
Höjd skatt på kärn- och vattenkraft samtidigt som elskatten rusar
Vid årsskiftet blir det betydligt dyrare att producera el i Sverige. Då ökar riktvärdena i fastighetstaxeringen med 123 procent för kraftvärme, 128 procent för vattenkraft och hela 666 procent för kärnkraft. Förslaget presenterades av Skatteverket redan i somras, och har nu gått igenom trots protester från branschen.
– Det här innebär kraftigt höjda skattekostnader, särskilt för kärn- och vattenkraften. Sammantaget räknar vi med att Sverige får ett fördubblat fastighetsskatteuttag på elproduktion, vilket motsvarar en ökning med 1,5 miljarder skattekronor per år de kommande sex åren, säger Erik Thornström, skatteexpert på Energiföretagen.
Han är en av dem som redan i somras varnade för följderna av Skatteverkets förslag, och menar att politiken borde ha agerat för att stoppa det eller åtminstone dämpa ökningarna.
Framför allt är han och Energiföretagen kritiska till att upptaxeringen – som bygger på de senaste åre
•
Kärnkraftsskatt
Kärnkraftsskatt eller effektskatt (formellt skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktor) var en svensk punktskatt baserad på reaktorns termiska effekt som togs ut från 1984 och till och med 2017.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Kärnkraftsskatt betalades av tillståndshavaren, det vill säga den som har tillstånd att inneha och driva kärnkraftsreaktorn. Skatten infördes 1 januari 1984 och uppgick då till 0,2 öre/kWh.[1] Vid införandet av skatten var 10 reaktorer i drift (Ringhals 1-4, Barsebäck 1-2, Oskarshamn 1-2 samt Forsmark 1-2) medan 2 reaktorer (Oskarshamn 3 och Forsmark 3) togs i drift 1985.
Skatten höjdes i flera omgångar[2] och bytte 1 juli 2000 namn och skepnad till Effektskatt i och med lagen (SFS 2000:466) av Regeringen Persson (S) under finansminister Bosse Ringholm. Vid införandet 1 juli 2000 var "effektskatten" 5 514 kr per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten. Med antagande om en verkningsgrad
•
Dagslägets skatter subventioner och avgifter
För att kunna diskutera olika energislags kostnader är det viktigt att ha insikt i de olika skatter avgifter och subventioner som utgår till olika energislag.
Källa: Svensk Energi, Ekonomifakta.se & Elen.nu
I grafen kan vi se att subventionerna som utgår vid vindkraftsproduktion är ca 18 öre/kWh vilket utgör mer än en tredjedel av inkomsterna per producerad kWh (beräknat på ett ungefärligt genomsnittligt elpris från jan 2011 till aug 2014) samtidigt som kärnkraft och vattenkraft inte åtnjuter några subventioner utan istället beskattas (el-produktion med kärnkraft har även specifika avgifter som är ej med i diagrammet). Den avgift som är markerat med gult visar avgiften till kärnavfallsfonden 2015.
Här nedan kommer vi göra sammanställning av de skatter, subventioner och avgitfter som idag utgår löpande vid elproduktion med vattenkraft,vindkraft och kärnkraft. Avgiften till kärnavfallsfonden har väckt en hel del debatt därför