Hur vanligt är halsfluss

  • Halsfluss barn luktar illa
  • Halsfluss utan halsmandlar
  • Halsfluss inkubationstid

    • •

    Halsfluss – akut tonsillit

    Vad är halsfluss?

    Vid halsfluss blir halsmandlarna i halsen infekterade och svullnar upp – därför känns det trångt i halsen. Halsmandlarna är två mandelformade körtlar som sitter i svalget. De är en del av kroppens immunförsvar som skyddar mot infektioner.

    Halsfluss är vanligast bland barn och unga, men alla kan drabbas. Om du har halsfluss kan du lätt råka smitta andra. Därför är det viktigt att både du som är sjuk och personer i din närhet tvättar händerna ofta och om möjligt undviker närkontakt med andra under sjukdomstiden.

    Symptom vid halsfluss

    Halsfluss brukar ha en inkubationstid på ett par dagar efter smittotillfället, ibland längre, som följs av ett sjukdomsförlopp på en vecka eller två.

    Första tecken på halsfluss är som regel inflammerade, svullna halsmandlar och ibland vita prickar i halsen. Då gör det ont i halsen, särskilt när du sväljer. Du kan även få svullna lymfkörtlar med eller utan feber. Andra symptom på halsfluss kan vara smärt

    •

    Det nya är att rekommendationen nu betonar att Centorkriterierna inte ska användas för att avgöra behandlingsindikation, utan som ett hjälpmedel för att identifiera patienter med hög sannolikhet för faryngotonsillit orsakad av grupp A-streptokocker (GAS).

    Nu rekommenderas provtagning för GAS vid klinik som vid faryngotonsillit hos vuxna utan samtidiga förkylningssymtom, även om färre än tre Centorkriterier är uppfyllda. Det är inte ovanligt att individer med GAS-tonsillit saknar beläggningar på tonsillerna, utan endast har ilsken rodnad och svullnad av tonsiller och uvula. Det är alltså möjligt att en person med färre än 3 poäng i Centorkriterierna ändå har en GAS-tonsillit. Även epidemiologiska uppgifter om GAS-infektion i nära omgivningen stärker indikationen för snabbtest.

    Som ett exempel rekommenderas snabbtest för GAS hos vux

    •

    Akut faryngotonsillit

    Läkemedelsbehandling

    • Symtomatisk behandling med paracetamol och NSAID (ibuprofen och naproxen) ges vid behov.
    • De flesta faryngotonsilliter spontanläker utan behandling även om de orsakas av GAS. Behandling med antibiotika förkortar sjukdomsförloppet med 1-2,5 dygn.
    • Antibiotikabehandling bör föregås av ett positivt snabbtest samtidigt med minst tre uppfyllda Centorkriterier. GAS är alltid känsliga för betalaktamantibiotika varför terapisvikt inte förekommer om rätt dos intas. Fenoxymetylpencillin (PcV) (till exempel Kåvepenin) är därför alltid förstahandsval när antibiotikabehandling anses nödvändig.

    Förstahandsbehandling:

    • Barn <6 år: PcV 12,5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dygn (max 1 g x 3)
    • Barn ≥6 år och vuxna utan allvarlig underliggande sjukdom:
      • PcV 12,5 mg/kg kroppsvikt x 4 i 5 dygn (max 800 mg x 4)
      • PcV 12,5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dygn (max 1 g x 3)
    • Gravida: PcV 1 g x 4 i 10 dygn

    Vid penicillinallergi:

    Barn: klindamycin 5 mg/