Hur lockar du rävar
•
Räven har skarpa sinnen, rör sig fort och är försiktig. Den håller gärna till vid bebyggelse och i jordbruksdominerade miljöer, och kan där förekomma i stort antal. Räven är en skicklig jägare som jagar ryggradslösa djur, gnagare och fåglar. Dessutom tar den gärna rådjurskid.
För att lyckas med lockandet behöver du känna till några knep. Vi ska därför fördjupa oss i ämnet med Aki Perälä, meriterad lockjägare och mannen bakom webbplatsen houkuttelupyynti.fi.
Finns det räv i trakten?
Liksom vid all annan lockjakt bör jägaren som lockar räv kunna sitt jaktområde. Om det inte finns några rävar där så är ju lockandet meningslöst. Var alltså uppmärksam och håll ögon och öron öppna för rävobservationer. Lägg på minnet alla fynd som du under årens lopp har gjort på andra jakter. När du funderar på lämpliga platser för lockandet ska du komma ihåg observationerna och koncentrera jakten till ställen där du vet att det finns räv.
– Själ
•
Lyckas med lockjakt på räv
Som med allt annat krävs det viss övning och engagemang innan den första räven är skjuten för lockpipan. Men den jägare som lyckas fälla en vacker vinterräv, som upphetsad kommer springande på lockskriken, lär försöka igen.
Ett klassiskt sätt att locka räv är med muspip, och då ofta i samband med någon annan jakt när man upptäcker en räv och vill att den ska komma närmare.
Den mer renodlade rävlocken, där man använder sig av harskrik som imiterar en hare i nöd, är mer avancerad och kräver en hel del planering och förarbete innan man överhuvudtaget sätter i gång. Harskriken hörs långt över jaktmarken. Och det är viktigt att betona att ett ”missbruk” av harskrik kan spoliera kommande jakter, åtmin-
stone den säsongen på den aktuella jaktmarken.
Lockpipor
Det finns en mängd lockpipor för harskrik att tillgå i handeln. De flesta fungerar säkert, men det viktigaste med en lockpipa är att man kan frambringa höga ljud och att den är driftsäke
•
Den viktiga rävjakten
Räven är en listig gynnare som alltid kommer tillbaka. Inte minst genom sin goda förmåga att anpassa sig till rådande förhållanden. Med hjälp av den har räven kunnat finna sig till rätta i en rad olika miljöer alltifrån skogsbygder, jordbruksmarker, tundrahedar, fjällområden till storstäder.
Det fanns en tid i början av 1900-talet då en jägare faktiskt kunde betala för ett rävspår. Skinnen var oerhört värdefulla och jakten gav naturligtvis en kraftfull effekt på rävstammen som sjönk till botten. Men sedan skedde en snabb förändring i det alltmer moderniserade Sverige. Skinnpriserna sjönk i jämförelse med det ökade penningvärdet och jägarna började i allt större utsträckning ägna sig åt annat.
Rödrävstammen återhämtade sig snabbt när jakten avklingade. I mitten av 1970-talet hade rävstammen uppnått sin hittills största numerär. Då kom skabben som slog mycket hårt. På vissa håll fanns det ingen räv längre. När rävstammen slogs i spillror kunde man se att det a