Hur ofta röker

Det viktigaste när det gäller att ge stöd till en person som vill sluta röka är att stärka motivation och förändringsbenägenhet. Studier har visat att upp till 30-40 procent av dem som får samtalsstöd tillsammans med läkemedel är rökfria ett år efter rökstoppet.

Enkla råd

Alla personer med tobaksbruk bör erbjudas enkla råd som en naturlig del av bedömningssamtalet och som en grund för fortsatt behandling där mer omfattande åtgärder erbjuds. Enkla råd innehåller standardiserade råd om att minska/sluta med tobak och tar oftast mindre än fem minuter. Råden kan kompletteras med skriftlig information, som till exempel med broschyren Goda levnadsvanor gör skillnad (pdf) och genom att hänvisa till information på 1177.

Lämna gärna telefonnummer till Sluta-Röka-Linjen, telefon: 020-84 00 00.

KVÅ-kod: DV111, Enkla råd om tobak

Rådgivande samtal

• Rådgivande samtal är en personcentrerad dialog som kan innehålla motiverande strategier och kompletteras med verktyg.
• Åtgärd

  •

  Tobaks- och nikotinprodukter

  Användning i Sverige

  Rökning
  Sedan i slutet av 70-talet har andelen som röker minskat stadigt bland både kvinnor och män^(4,5,6,7). År 2022 var det omkring 6–7 procent av befolkningen som beräknades vara dagligrökare^(4,8). Omkring 6 procent uppgav att de var sporadiska rökare. Det är främst dagligrökningen som har minskat⁽⁴⁾.

  Även bland ungdomar har rökningen minskat kraftigt sedan 70-talet. I CAN:s nationella skolundersökning uppgav 9 procent av eleverna i årskurs 9 och 21 procent i gymnasiets år 2 att de rökte år 2023. Bland ungdomar är majoriteten sporadiska användare⁽⁹⁾.

  Sverige har den lägsta andelen rökare i EU, även om rökningen har minskat i flera EU-länder. I EU är snittet för andelen dagligrökare 23 procent, medan andelen i Sverige är 7 procent⁽¹⁰⁾.

  Det är idag ungefär lika stor andel män och kvinnor som röker⁽¹⁰⁾. Bland elever i årskurs 9 samt år 2 på gymnasiet är det vanligare att flickor röker⁽⁹⁾.

  Cigarettrökning är van

  •

  Rökning

  Vad händer i kroppen vid rökning?

  Nikotinet i cigaretter är ett centralstimulerande gift som frisätter dopamin och andra signalsubstanser. Det aktiverar hjärnans belöningssystem och ger en kick eller känsla av välmående som skapar ett beroende. När receptorerna i hjärnan har vant sig vid nikotinet vill kroppen ha mer – avsaknaden av nikotin skapar till en början abstinens.

  Tobak i cigaretter innehåller 60–70 cancerframkallande ämnen. När du röker får du inte bara rök i lungorna – skadliga ämnen i tobaken tas upp i blodet och transporteras sedan ut i resten av kroppen.

  Rökning kan orsaka många olika skador i kroppen, både på kort och lång sikt. Du får till exempel sämre luktsinne, immunförsvar, blodcirkulation och lungkapacitet. Samtidigt blir du mer sårbar för sjukdomar som KOL, astma, diabetes, benskörhet och ledbesvär. Rökning ökar även risken för allvarliga komplikationer i samband med exempelvis corona – försämrad lungkapacitet försvårar symptomen vid covid-19.

  Det