Hur luktar ångest sin
•
Tecknen som avslöjar sjukdom – och hur vi därmed skyddar andra
Genom att studera hur vi upplever sjukdomar hoppas forskarna få underlag för nya behandlingar Foto: Brittany Colette/Unsplash
Hur ändrar vi beteende när vi blir sjuka? Kan andra se på våra ansikten och rörelser att vi är sjuka? Och hur gör vi för att undvika att bli smittade? Det är frågor som Mats Lekander och hans kolleger i Sverige, Tyskland, Frankrike och USA söker svar på för att ta fram kunskap som kan tillämpas inom vården.
Mats Lekander är professor i psykologi psykoneuroimmunologi respektive hälsopsykologi vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Han arbetar med forskning i skärningspunkten mellan psykologi och biomedicin. Det rör sig främst om samspelet mellan hjärnan och immunsystemet samt om beteendets roll för detta samspel. De forskargrupper han ingår i studerar särskilt hur immunsystemet påverkar hjärnans aktivitet och därigenom beteenden och känslor som hänger ihop med
•
Nyfiken på oro: Konsten att gilla läget
Inte heller är det överdrivna tankar på att bli sjuk som är det egentliga problemet enligt forskarna, utan snarare hur personen reagerar på sådana tankar när de uppstår.
– Oroliga personer vågar inte ha vissa tankar som de ändå har, och som de kommer fortsätta ha vare sig de vill eller inte, säger Erik Hedman.
Lönlöst att försöka fly
Att det är lönlöst att försöka fly från sina orostankar hänger ihop med att livet faktiskt är osäkert. Vi kommer inte ifrån att vi faktiskt kan råka ut för sjukdomar och andra hemska saker som vi inte kan kontrollera. Att försöka gardera sig mot sådant med tankens hjälp är därför ett hopplöst projekt. I stället för att bortförklara orostankarnas förfärliga scenarier bör man stifta närmare bekantskap med dem.
Eftersom oron kan tränga sig på som en objuden gäst när som helst – till exempel under en middagsbjudning – är det lätt att börja undvika sådana situationer. Men det är enligt Erik Hedman viktigt att in
•
Det finns en manslukt – som orsakar stress
Jeffrey Mogil, smärtforskare vid McGill-universitetet i Montreal och hans kollegor upptäckte plötsligt att möss inte verkade reagera lika starkt på smärta när det var män som befann sig i labbet.
När forskarna testade med andra handjur, som hundar, marsvin, och katter, blev effekten likadan.
Det visade sig att lukten av man gjorde så att mössen blev stressade, vilket i sin tur fungerade som ett slags smärtstillande medel.
– Sen tidigare vet vi att djur använder sin lukt för att ta reda urskilja vänner från fiender. Det finns alltså evolutionära förklaringar till de här dofterna, men det som är spännande är att det verkar sträcka sig över artgränser, säger han.
Kan vara samma för människor
Jeffrey Mogil och hans kollegor försöker nu ta reda på om samma sak gäller för människor genom att låta försökspersoner lukta på olika ämnen som de inte riktigt kan urskilja. Därefter undersöktes deras stressnivåer.
– De första resultaten på experim