Hur växer honungsblommor

  • Honungsfacelia sådd
  • Honungsfacelia gröngödsling
  • Honungsfacelia giftig

    • •

    Odla honungsfacelia

     


    Blomman har vackra, långa ståndare med blålila pollenkorn.

     

    Stjälken är upprätt och grenar sig upptill med håriga, parflikiga blad.

    Honungsfacelia blommar under hela sommaren med lilablå blommor som sitter i ensidigt knippen, ihoprullade i knoppstadiet. De doftar av honung, därav växtens namn, och är viktiga nektar- och pollenkällor för insekter.

     

    Växttyp: Ettårig ört.

    Svårighetsgrad: Lätt. 

    Höjd: Ca 70 cm 

    Blomfärg: Blålila.

    Läge: Trivs i både sol och halvskugga. Odla i köksland eller pallkrage. 

    Jordmån: Genomsläpplig. 

    Näring: Små näringskrav, men blir frodigare i näringsrik jord. Är en bra gröda för gröngödsling. Läs vidare om gröngödsling i Faktabanken.

    Vattning: Torktålig, men jorden ska hållas fuktig under groningen.

    Förodlas: Nej, direktsås på odlingsplatsen.

     

    Utvecklingstid: Groning 2-4 veckor.

    Såtid: Så utomhus på våren när jorden bör

    •

    Honungsfacelia

    Honungsfacelia (Phacelia tanacetifolia) är en ört i underfamiljen indiankålsväxter i familjen strävbladiga växter. Arten förekommer naturligt i västra USA, men odlas som kulturväxt inom den ekologiska odlingen i Europa och andra delar av världen. Vanligen odlas den som biväxt och efter blomning slås grönmassan av och myllas ner som gröngödsling. Växtens blomning tjänar också i bekämpningen av bladlöss. I Sverige förekommer den även förvildad. Honungsfacelian är ettårig.

    Beskrivning

    [redigera | redigera wikitext]

    Honungsfacelia har upprätt stjälk och ljust violetta klocklika blommor. Stjälken är försedd med fina, styva hår och kan ofta vara förgrenad upptill. Bladen är parflikiga och sitter strödda längs stjälken. Blomställningen är ett ensidigt knippe. Under knoppstadiet är knippet hoprullat. Blomkronan är femflikig. Ståndarna är långa och når utanför den klocklika blomman. Kronbladens kant är lite rundad med trubbig spets. Växten bildar fröhus i form enr

    •

    Sälg

    Sälg (Salix caprea) är ett lövträd som tillhör videsläktet och familjen videväxter. Sälg är Hälsinglands landskapsträd.[2]

    Historia i Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    År 10 800–8 900 f.Kr. invandrade sälg till Sverige från söder. Då de första ädla lövträden började komma omkring 7 000 f.Kr. hade sälgen och de andra spridit sig över stora delar av Götaland. Till nordligaste Sverige nådde sälgen omkring 4 500 f.Kr. och har idag en stark position där och finns i hela landet upp till skogsgränsen.[2]

    Sälgen och dess blomhänge kunde förr kallas för palm. Detta kommer från palmsöndagens processioner i katolsk tid då man strödde ut palmkvistar. När palmsöndagen infaller finns i Nordeuropa ofta inte mycket annat utslaget än just sälg, varför man istället för palmkvistar använde sälgkvistar.[3]

    Förekomst

    [redigera | redigera wikitext]

    I palearktis växer sälgen i större delen av Europa (den saknas bara i södra Spanien och i sydligaste Balka