Hur nyttig är mesost
•
Mesost
Mesost eller brunost är en ost som tillverkas av vassla från mjölk av ko, get eller får. Vasslan indunstas och mjölksockret kristalliseras under kraftig omrörning.[1] Sist tillsätts mjölkfett.
Brunosten är fast och skivbar med en sötsyrlig smak. Den tillverkas främst i Norge (norska: brunost eller mysost) men också i Jämtland och Härjedalen.[2]
Mesost är rik på järn och vitamin B2.
Produkter tillverkade av vassle är kända från 1400-talet då man kokade in vassle till en söt, mager massa på gårdar och fäbodar. Den fetare produkten som vi känner idag började tillverkas i mitten av 1800-talet.[2]
Ordet mesost är belagt sedan 1734; till svenska dialektala mesa, misa "ostvassla",[3] motsvarande norska och isländska mysa.[4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]•
Näringsvärden för mesost fett ca 30% berik (per 100 gram)
Information om datan
Källa
Alla näringsvärden kommer från Livsmedelsverkets Livsmedelsdatabas, version 2015-01-19. Databasen finns tillgänglig på Livsmedelsverkets hemsida. Värdena för RDI som anges här kommer från Svenska Livsmedelsverket [2].
Datan från livsmedelsverket har bearbetats på olika sätt för dra slutsatser kring förhållandet mellan olika näringsämnen och livsmedel. Slutsatserna visas i form av diagram och text-beskrivningar. Slutsatserna har Matkalkyl dragit baserat på livsmedelsverkets data, men representerar inte nödvändigtvis Livsmedelsverkets ståndpunkt. Information om näringstäthet och näringsrikhet är exempel på slutsatser som Matkalkyl har genererat, liksom bedömningen om huruvida en produkt innehåller mycket eller lite kalorier.
Matkalkyl har inte förändrat Livsmedelsverkets ursprungliga data. Tabelldata för livsmedlet i fråga avses vara återgivet i exakthet under rubrikerna: Vitaminer [produ
•
Mesost och messmör
Mesost är ett exempel på jämtländsk mattradition som har sitt ursprung i herdekulturen, och som har överlevt i generationer. Jämtland har en rik tradition av att tillverka ostar, då ost var det lättaste sättet att konservera mjölk. Mesosten är därför bara ett exempel på de typer av ostar som tillverkades och fortfarande tillverkas i Jämtland. Några andra är getost, grynost, rörost, sötost och koost.
Kanske mest känd och populär av dessa ostar är dock mesosten. Mesost kan tillverkas av vassla från komjölk, getmjölk eller fårmjölk. I vassla, som är en klar vätska som skiljs från mjölken, finns vatten, proteiner, mjölksocker och mineraler och vitaminer. När vasslan indunstas, samtidigt som man rör om kraftigt i vasslan, kristalliseras mjölksockret. Sedan tillsätter man mjölkfett, och får då den fasta, bruna osten som kallas mesost. Smaken är mycket karakteristiskt sötsyrlig, även om den självklart varierar beroende på vilken typ av mjölk som var base