Hur man odlar spannmål
•
Att vara självförsörjande på spannmål kräver antingen mycket arbete eller mycket maskiner. Även om man förr i tiden odlade sin säd till både hushåll och djur med enkla medel så väljer nog de flesta moderna människor att lägga sin tid och energi på annat. När det gäller spannmål till foder för djuren finns nog inte många i Sverige kvar som skördar det utan skördetröska eller åtminstone en stationär tröska. Brödsäd till hushållet är däremot mer rimligt att slå med lie eller självbindare och tröska med slaga eller enklare tröskverk.
På blocket kan man emellanåt hitta gamla tröskor (Volvo, MF med flera), såmaskiner och mycket annat som underlätar arbetet på större marker. Har man bestämt sig för att odla spannmål i lite st&ou
•
Hur går det till att odla spannmål? Här följer vi våra lantbrukare under året, från sådd till skörd. Vi ser naturens växlingar och vad som händer i jordbruket under våren, sommaren, hösten och vintern.
Plöjning
Morgondiset är på väg att lätta, det är vår och jorden är precis lagom torr. Nu är det dags att förbereda inför sådden. Häng med på plöjning.
Sådden
Durumvete är en kräsen gröda som normalt odlas i medelhavsländer med torrt, soligt klimat. Mårten Svensson har testodlat durum i många år och nu har nu äntligen fått det att funka i vårt svenska klimat. Följ med när han sår durumvete som ska bli goda saftiga bröd till hösten..
Skörden
Fälten lyser gula av solmoget vete. Axen har tippat och kärnorna är hårda. Det är höst i luften. Hoppa in i tröskan och följ med. Det är dags att skörda.
•
Om spannmål och spannmålsodling
Spannmålsodling i äldre tid
Fram till 1910-talet var spannmålsodlingen fortfarande helt central i landet och arbetsåret var indelat efter den. En stor andel av den spannmål som odlades var fodersäd, och av den spannmål som användes i kosthållet blev endast en mindre andel brödsäd. Som ett exempel användes i Uppland under senare delen av 1800-talet cirka 25 procent av spannmålen i kostållet till brödbak. Återstående 75 procent användes till ölbrygd, gröt, pannkaka, palt etc. Det var oftast den sämre spannmålen som användes till bröd, medan den bästa blev utsäde nästa år.
Länge odlades lokala varianter av råg, korn, havre och vete. Idag kallas de för lantsorter. Detta var innan växtförädlingen slagit igenom helt. Men i takt med mekaniseringen av jordbruket slog också de nya, standardiserade sorterna igenom. De passar helt enkelt bättre för maskiner. De äldre sorterna var anpassade efter lokala förhållanden och genom sin variation i höjd och storlek b