Hur magnetfältet ser ut
•
Din skolas prenumeration har gått ut!
Påminn din lärare om att förnya eller fortsätt plugga med Eddler på egen hand.
KÖP PREMIUM
Så funkar det för:
Elever/StudenterLärareFöräldrar
Din skolas prenumeration har gått ut!
Förnya er prenumeration. Kontakta oss på: info@eddler.se
Vi ska i den här lektionen titta på hur laddade partiklar beter sig när de befinner sig i magnetfält. Vi har i tidigare lektioner sett att en laddning som befinner sig i ett elektriskt fält påverkas av elektriska krafter. Något liknande händer på en laddad partikel befinner sig i ett magnetfält. Men en stor skillnad mellan laddade partiklar i elektriska fält och i magnetfält är att för att magnetfältet ska påverka laddningen med krafter så måste laddningen röra sig i fältet.
Vi kan nu få en något djupare förklaring till det vi såg i en tidigare lektion, nämligen att en elektrisk ledare som befinner sig i ett magnetfält påverkas av en magnetisk kraft. Det beror alltså på att det i ledaren går en ström
•
Det finns en hel del magneter omkring oss i vår vardag. Några exempel är kylskåpsmagneter och stavmagneter.
En stavmagnet brukar vara rektangulärt formad som vi ser i figuren här ovan och vi ser att den har två olika ändar, en nordände och en sydände. Dessa kallas även ofta för ”nordpol” respektive ”sydpol”. Nordänden är vanligtvis färgad röd medan sydänden brukar vara färgad vit eller blå. Det viktiga att komma ihåg är att dessa ändar är olika.
Om vi för två stavmagneters nordändar mot varandra så kommer vi känna att det är svårt att föra samman dom. Det verkar finnas en repellerande kraft mellan dem. Detsamma gäller om vi försöker föra två sydändar mot varandra. Återigen verkar magneterna repellera varandra. Men om vi för den ena magnetens sydände mot den andra magnetens nordände så dras magneterna istället mot varandra, dvs. det verkar finnas en attraherande kraft mellan olika ändar.
Permanentmagneter
Magneter som är magnetiska under en längre tid brukar kallas för ”pe
•
Uppgift 334 magnetfält
Bra, nu har du rätt svar (eller samma som jag iaf)! Men jag ser att du inte har förstått allt.
1. Jorden har ett magnetfält:
Här ser du att fältlinjerna vid ekvatorn är parallella med jordytan, i princip, men att fältlinjerna stupar brant ned mot marken (alltså de är inte alls parallella med jordytan) närmare polerna. I uppgiften har man angivit horisontalkomposanten av detta fält. Man har delat upp det "sneda fältet" på samma sätt som man kan dela upp en kraft i komposanter. Det är bra, för det är bara horisontalkomposanten som vi behöver och det är den som du har använt helt korrekt. Horisontalkomposanten är den som riktar kompassnålen mot norr.
2. Den elektriska ledaren med likström från solkraftverket alstrar ett magnetfält:
Ledarens magnetfält på avståndet 0,4 m har du helt korrekt också beräknat storleken av. Riktningen nämner du inte och vi känner inte till den heller, men högerhandsregeln ger att den kommer att vara riktad antingen rakt åt öste