Hur bildas magsäckens

  • Vad händer i tunntarmen
  • Hur lång är tarmarna i magen
  • Hur lång är tolvfingertarmen

    • •

    Magsäck

    Magsäcken, eller ventrikeln (latin: ventriculus, grekiska: gaster), är ett organ som ligger överst till vänster i bukhålan under mellangärdet. Magsäcken har en viktig funktion i matspjälkningssystemet, nämligen att bearbeta maten till en lös massa innan den avges till tolvfingertarmen. I magsäcken finns magsaften som bryter ner maten och dödar bakterier och virus.

    Magsäckens anatomi

    [redigera | redigera wikitext]

    Magsäcken ligger överst till vänster, i bukhålan, alldeles under mellangärdet. Framtill är den nästan helt täckt av levern och bröstkorgen. Den översta tjocka delen når normalt upp under den vänstra bröstvårtan medan den nedre ligger i maggropen. Till höger om magsäcken ligger levern, till vänster mjälten.

    Strikt sett är magsäcken en utvidgning av matspjälkningskanalen mellan matstrupen och tolvfingertarmen (duodenum). Den övre magmunnen (cardia) förbinder magsäcken med matstrupen och den nedre magmunnen (Pylorussfinktern) förbinder med to

    •

    Matens väg genom kroppen

    Vårt matsmältningssystem är ett att virrvarr av långa och korta tarmar och olika syror som smidigt samarbetar för att smälta den mat vi äter.

    Maten åker genom magsäcken vidare till tunntarmen. Tunntarmen kan vara upp till sex meter lång. I tunntarmen sugs näringen upp av tarmluddet. Därifrån åker färdas maten vidare till tjocktarmen, där den sista vätskan sugs upp. Sedan förs det som ännu är kvar av maten ut i ändtarmen och vidare ut ur kroppen. Matens väg genom kroppen tar cirka ett dygn.

    Äta bör man, annars dör man

    Att äta är en funktion som utöver den fysiologiska nödvändigheten också har en psykisk, social och kulturell betydelse för oss. Lusten att äta, matlusten, är individuell och en följd av varje människas välbefinnande eller vanor.

    Vissa människor tappar aptiten när de är på dåligt humör eller känner sig ledsna, medan andra tröstäter.

    I de flesta kulturer är det vanligt att göra måltiden till något centralt där människor är tillsammans. Det k

    •

    Cefaliska fasen

    Den cefaliska fasen är den delen av matspjälkningen som startar magens sekretion av magsafter. Den börjar innan maten har kommit ner i magsäcken. Den beror på att man tänker på, luktar eller smakar mat, eller vid tuggandet av mat, vilket retar sinnesceller som vid denna stimuli skickar signaler till hjärnstammen, Medulla oblongata, att mat är på väg. Ju mer stimuli, desto intensivare blir den cefaliska fasen. Medulla oblongata skickar sedan parasympatiska signaler vidare via vagusnerven, kroppens längsta kranialnerv, till magsäcken och stimuler den till att sekretera ut saltsyra och pepsin. Denna sekretion sker i övre och mellersta delen av magsäcken och bildar det som kallas magsaft. I nedre delen av magsäcken sekreteras samtidigt hormonet gastrin ut, som via blodbanan kommer upp till övre delen av magsäcken och ökar stimuleringen på parietalcellerna som utsöndrar saltsyran och pepsinet.[1] När maten kommer ner till magsäcken slutar den cefaliska fasen, och d