Hur ökar du blod
•
Vad gör blodet?
Blodet är kroppens transportsystem, och det fyller flera livsviktiga funktioner. Den mest välkända är transporten av syre till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna. Dessutom förs näringsämnen och restprodukter till och från cellerna via blodet, likaså hormoner och andra molekyler. I blodet finns även vita blodkroppar, som försvarar kroppen mot infektion och skadliga ämnen.
Hos en vuxen människa utgörs omkring 7 procent av kroppsvikten av blod, vilket brukar motsvara 4 till 6 liter. Om blodvolymen minskar med 10 till 20 procent blir vi matta, medtagna och bleka. Vid en större blodförlust (ungefär 30 procent) är det fara för livet. En viktig egenskap hos blodet är därför att det kan koagulera (levra sig) om ett blodkärl skadas.
Med hjälp av blodet kan kroppen även reglera temperaturen.
Vad består blod av?
Blodet innehåller blodkroppar, proteiner, vätska och salter, samt de olika ämnen som transporteras via blodet, till exempel hormoner och
•
Blodtransfusion
Fakta
- Inför en transfusion är det viktigt att veta vilken blodgrupp man har.
- Alla blodprodukter ges som dropp direkt in i ett blodkärl.
- Det är ungefär tre procent av befolkningen som ger blod.
Vad är blodtransfusion?
Blodtransfusion innebär att någon får blod som någon annan har givit. Det görs för att hjälpa de som har behov av det på grund av till exempel en sjukdom, olycka eller operation.
Blodet som ges av blodgivaren delas upp i olika delar. Det gör det möjligt att till exempel ge en transfusion med bara röda blodkroppar eller bara plasma. Vilken blodprodukt som ges beror på vad mottagaren behöver.
Många som har cancer behöver någon gång under sin behandling en blodtransfusion. Både sjukdomen i sig och behandlingen kan ge anemi (blodbrist) och brist på trombocyter (blodplättar).
De vanligaste symtomen vid anemi är
- andfåddhet
- trötthet
- yrsel.
Brist på blodplättar ger inte alltid symtom men kan ge symtom som
- små blödningar som näsbl
•
Går det att äta sig till ett friskare blod?
Ett friskt blod kan motverka vissa sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdom som i dag är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i världen. Kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är tobaksrökning, övervikt, dåliga matvanor, höga blodfetter och högt blodtryck. Diabetes och ärftlighet ökar också sannolikheten att drabbas av kärlsjukdom.
Emily Sonestedt är forskargruppsledare vid Lunds universitet. Hon och hennes kollegor inom nutritionsforskning studerar bland annat människors kost kopplat till risker som finns för att utveckla olika sjukdomar. Genom att mäta blodsocker och blodfetter, två riskmarkörer som mäts i blodet, söker de svar på vilken betydelse kosten har för vår hälsa och att utveckla sjukdomar som fetma, hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes.
Kost och socker syns i blodet
– Det finns samband mellan maten vi äter och de riskfaktorer som går att se i blodet. Vi har flera sorters blodfetter i blodet, både bra och