Hur används kolväten i
•
Grunden i organisk kemi är kolväten. De enklaste kolvätena består bara av kol och väte. De mest avancerade kan innehålla flera tusen kolatomer och även flera andra olika grundämnen.
Återigen, kolets förmåga att binda fyra andra atomer och förmågan att bilda kolkedjor som är grenade eller ogrenade samt kolringar gör att det finns nästan oändligt många sätt att bilda molekyler som innehåller kol.
Det logiska system som finns för att sortera och namnge alla dessa föreningar kallas för organisk nomenklatur.
Atomer sitter ihop med kemiska bindningar. Bindningarna får atomerna att bilda kemiska föreningar. Det finns olika typer av bindningar. Inom den organiska kemin markeras bindningarna genom ett streck mellan atomerna.
Eftersom kolatomen alltid har fyra bindningar och kan binda upp till fyra andra atomer finns det alltid fyra streck från kolatomen som visar dessa bindningar. Viktigt är att kolet alltid har fyra bindningar, aldrig fler och aldrig färre.
Alkaner
De minst
•
Kolväte
Kolväten är kemiska föreningar bestående av enbart kol och väte. Kolväten har en ryggrad bestående av kolatomer, på vilka väteatomerna sitter. Denna kedja kan vara ogrenad, grenad eller ringformad. Kolväten är opolära ämnen – de är svårlösliga i vatten, särskilt de större molekylerna, medan de däremot löses väl i fetter.
Olika typer av kolväten
[redigera | redigera wikitext]Kolväten förekommer vid rumstemperatur både som gaser, flytande ämnen och som fasta ämnen. Asfalt, vax och paraffin är exempel på kolväten som förekommer i fast form vid rumstemperatur, till exempel bensin är flytande medan metan och etan är gasformiga.
De kolatomer som endast har enkelbindning mellan varandra, kallas mättade kolväten. Kolväten som innehåller dubbelbindning eller trippelbindning, kallas omättade kolväten
I allmänhet delas kolvätena upp i tre grupper:
Användningsområden
[redigera | redigera wikitext]Eftersom kolväten innehåller stora energimängder och dessutom har lä
•
Mättade och omättade kolväten
Det här är en förening som bara innehåller väte och kol - ett kolväte. Just den här föreningen heter etan. Bindningen mellan kolatomerna är en enkelbindning - varje atom delar med sig av en elektron till den andra atomen. Kolatomerna kan också dela med sig av två elektroner var, i en dubbelbindning. När det finns en dubbelbindning i ett kolväte får den ett annat efternamn - istället för etan heter den här föreningen eten.
Men det är inte bara namnet som är annorlunda. Eten har färre väteatomer. Varför det? Varje kolatom kan bilda fyra bindningar till andra atomer. I etan har varje kolatom använt en av sina bindningar i kolkedjan.
Alltså har den tre bindningsmöjligheter kvar. I etan binder varje kolatom tre väteatomer. I eten används två bindningar till den andra kolatomen. Det betyder att det bara finns plats för två väteatomer. Dubbelbindningar gör att antalet andra atomer som sitter på kolkedjan, minskar.
Hur ändras kolvätets egenskape